Naturvård
Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är arter som människan avsiktligt eller oavsiktligt flyttat till nya områden och där de i sin tur sprider sig och orsakar någon form av negativ påverkan. Invasiva främmande växter och djur räknas som ett av de största hoten mot biologisk mångfald i världen. De kan också orsaka ekonomiska problem, både för samhället och enskilda.
Se mer Länsstyrelsen Västerbotten https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/djur/invasiva-frammande-arter.html .
Det finns 12 arter som är etablerade i Sverige och de arter som listas nedan kan påträffas i Malå /Norsjö kommun:
- Bisam
- Mårdhund
- Signalkräfta
- Jättebalsamin
- Jätteloka
- Tromsöloka
- Bilden visar Jättebalsamin
Andra invasiva främmande arter som kan vara aktuella i dagsläget är till exempel blomsterlupin, vresros, parkslide och några arter av fetbladsväxter.
Rapportera fynd av invasiva främmande arter
Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet med invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in. Alla inrapporteringar hamnar till slut i Artportalen: https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/djur/invasiva-frammande-arter.html .
Det finns en EU-förordning (1143/2014) som började gälla 2015-01-01. I denna förordning finns det två stycken genomförandeförordningar som tar upp ett antal arter som inte får finnas i Europa. Fastighetsägare som finner någon av dessa på sin fastighet har en skyldighet att utrota dem. Av dessa arter finns det jättebalsamin som är rapporterad i Malå kommun. Ingen i Norsjö kommun ännu.
Bekämpning av jättebalsamin sker för små bestånd genom att dra upp hela växten med rötterna. Detta behöver upprepas till dess att inga skott längre syns, och därefter följas upp under minst två år. Större bestånd ska slås marknära innan blomning. Detta upprepas hela växtsäsongen med ett mellanrum om cirka 20 till 40 dagar. Uppföljning under minst två år efter sista skottet synts. Stora bestånd kan också betas om möjlighet finns för det.
Utöver så kallade EU-arter, finns det ett antal växter som är invasiva enligt SLU Artdatabanken. Det kan vara växter som parkslide, blomsterlupin, vresros eller bergtall. Dessa växter finns det inget krav om att utrota, men det rekommenderas ändå att få bort dem.
Ansvar för fastighetsägare
Fastighetsägare har ett ansvar för invasiva främmande arter på den egna fastigheten. Fastighetsägaransvaret gäller för alla – för privatpersoner, t.ex. de som har en trädgård, för kommunala och statliga fastighetsägare och för bolag som äger fastigheter.
EU-förordningen innehåller ett förbud mot att avsiktligen låta dessa arter reproducera sig, växa eller odlas. Har en fastighetsägare eller innehavare fått kännedom om att det på deras fastighet växer en art som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter har fastighetsägaren/-innehavaren alltså en skyldighet att bekämpa arten. Denna skyldighet gäller i alla typer av miljöer, både odlad miljö som t.ex. produktionsmark för skogsbruk, jordbruk och trädgårdar, men också orörd naturmiljö.
Bekämpning
Invasiva växter får inte lämnas på trädgårdstippen, dessa förpackas i påsar och läggs i din gröna soptunna eller lämnas förpackat som brännbart på närmaste Återvinningscentralen (ÅVC)
När en invasiv art bekämpas är det viktigt att dessa hanteras så att de inte kan spridas genom frön eller växtdelar. Läs mer om bekämpning av invasiv art.
Du får inte frakta på öppna släpvagnar och inte lämna som trädgårdsavfall, då risken är stor att fröer sprids och rötter få fästa på nya platser.
Bekämpning av jättebalsamin sker för små bestånd genom att dra upp hela växten med rötterna. Detta behöver upprepas till dess att inga skott längre syns, och därefter följas upp under minst två år. Större bestånd ska slås marknära innan blomning. Detta upprepas hela växtsäsongen med ett mellanrum om cirka 20 till 40 dagar. Uppföljning under minst två år efter sista skottet synts. Stora bestånd kan också betas om möjlighet finns för det.
Utöver så kallade EU-arter, finns det ett antal växter som är invasiva enligt SLU Artdatabanken. Det kan vara växter som parkslide, blomsterlupin, vresros eller bergtall. Dessa växter finns det inget krav om att utrota, men det rekommenderas ändå att få bort dem.
Gör så här
Utöver så kallade EU-arter, finns det ett antal växter som är invasiva enligt SLU Artdatabanken. Det kan vara växter som parkslide, blomsterlupin, vresros eller bergtall. Dessa växter finns det inget krav om att utrota, men det rekommenderas ändå att få bort dem.